sannablomgren

Lycka går att köpas för pengar!

Jag är blödig ikväll. Många faktorer som spelar in. Hör liksom till att man ska ha blödiga kvällar. Alkoholen är inte nyttig för mig. Inte för någon såklart. Det slår aldrig fel. Alltid. aalltid dagen efter går hjärnan på högvarv. Tankarna många, slutssatserna inga. Slår verkligen aldrig fel. Men i alla fall. Hösten är på ingång. Vilket jag inte alls har något emot. Räven hänger snart framme. Dr. Martens står på hyllan. Jag rustar upp mig för diverse svampplockning i skogen, mörka kvällar med värmeljus, raggsockar och skolsstart. För på måndag börjar allvaret. Och jag tycker det ska bli underbart. Känns nästan som att gå på semester. Börja första klass, födelsedagsfirande eller julafton. Att inte jobba 40 timmar i veckan vecka ut och vecka in ska bli så fantastiskt skönt. Skolan har alltid varit min grej. Lågavlönade jobb som inte kräver utbildning och som man ångestfullt åker till varje morgon är uteslutet. Jag har haft min tid. Den har inte bara varit dålig på arbetsmarknaden, den har gett mig mycket men nu lämnar jag den bakom mig och tar ett steg längre in mot framtiden. Mot något jag vill göra. Något jag intresserar mig för. Något som jag med stora förhoppningar ska ge mig en fin framtid. Kanske borde jag sätta punkt här. Kanske inte. Har mycket som måste ut idag. Men jag stannar här. Mer behöver jag inte. Det räcker nu.  

Jag tvingade sätta mig här och skriva. Ett inlägg jag var för trött för att skriva. Men allt försvann. Jag delade ut några väl valda könsord. Bara sådär, rakt ut i luften. Det var ett långt välformulerat inlägg. Med bilder och hela kitet. Men det är nu borta, någonstans i cyberrymden. Just nu bubblar det inom mig. Jag är för trött för det här, jag vill inte bli idiot. Bäst jag går och sällskapar kudden nu.

Ni vet själv hur det funkar. Man sitter uppe alldeles för länge. Man lyssnar på coldplay. Hjärnan börjar gå på högvarv och tankarna kryper fram. Det är kanske dags att gå och sova då? Det sista man egentligen borde göra är att blogga. Man börjar skriva om djupa saker, tankarna som gör det. Man skriver om hur man egentligen mår. Fasaden rasar. När mörkret har lämnat och ljuset har uppenbarat sig förstår man inte alls varför man skrivit det. Varifrån allt bubbla upp och framförallt varför allt bubbla upp? Varför man just sätter sig och skriver ner det inför allmänheten, det man egentligen döljer innanför sin fasad. Jag tänker inte dela med mig. Men jag har haft en dålig dag, en dålig vecka. Förhoppningsvis så tar jag på Fredag ett steg i rätt riktning. På fredag.

Annars var helgen toppen. Tog med mig kamera med några bilder fick jag inte med mig hem. I alla fall, i lördags gick jag upp i tid för att kunna susa ner till Halmstad i någorlunda tid. Men som vanligt så kom tidsoptimisten på besök. Jag började i alla fall dagen med träning, packning och dusch sedan körde jag ner till Halmstad. Parkera på Ankaregatan och tog sedan bussen ut till Tylösand. Vilket jag inte var ensam om att göra. Stranden var tjock av mestandels Stockholmare såklart och lite av oss dödliga. Afterbeachen var galet bra med Duojag. På kvällen vankades Mårtensson, vilket som vanligt aldrig sviker. På söndagen blev det restaurangbesök, Beachvolleyboll och bad. Fin helg i fina halmstad med fina vänner.

Nu är det åter vardag. Jag plockar lite timmar på 157 och tycker livet är förbannat tråkigt. (Läs; Jag har fet jobbångest, och vet inte hur semester stavas.) Men i alla fall. Nu kudden!

Jag vet inte om det hör till att man ska vara lite småirriterad över småsaker under veckan. Vardagen är tråkig och grå. Man är trött och stressad. En arbetsplats tex. Jag tror det hör till att man ska gå och vara lite irriterad över hur folk beter sig. Alla är ju inte som en själv. Tänker likadant eller framförallt inte är uppfostrade likadant. (Läs; uppfostrade överhuvudtaget) Att det ekar orden "cp" och "idiot" ganska ofta i mitt huvud under dagarna som rullar på är något jag håller inom mig. Att idiotförklara idioter man stötet på lönar sig inte. Dem blir inte klippskare för det. Arbetar snabbare eller börja tänka. Men som enkla saker som att tvätta sina smutsiga händer, ställa in sin kaffekopp i diskmaskinen istället för att ställa den på MITT skrivbord, starta diskmaskinen efter att ha öppnat den under pågående program, stänga av ugnen efter sig eller att spola efter ett toalettbesök. Enkla saker kan tyckas, men tydligen finns det varelser som kallar sig människor som inte lyckas på den här fronten. Jag har bara lust att tapetsera väggarna här på Jabokontoret med "ERAN MAMMA JOBBAR INTE HÄR." Jag har bara två dagar kvar här på Jabokontoret, så jag kommer överleva denna sommaren också. Förövrigt är Jabo det bästa jobbet jag har haft, tro det eller ej. En fjärde sommar är alltså inte en omöjlighet.

Avlsutar detta inlägg med att lägga in lite bilder från Midsommar, bara för att det är snart 2 månader sen.