sannablomgren

Igår hade Sanna en förbannat dålig dag. Verkar vara det enda jag ha nu för tiden. Men så är inte läget. Vanligtvis bloggar jag då jag har en dålig dag. Försöker skriva ner det som gror innanför pannbenet. Låta det flöda mellan tangenterna. Även fast jag inte skriver vad som tynger så är det ändå en lättnad. Iaf. Det som igår förstörde min eftermiddag/kväll var en simpel grej. En händelse som kunnat glädja någon. Någon som inte är Sanna Blomgren. Fast ni så väl vet om att jag inte gillar det. Jag vill inte se dem. Jag vill inte ha med dem att göra. Så verkar ni inte förstå. Det gör med skada än nytta. Tro mig. Tvivla aldrig på att jag har självinsikt. För det har jag. Det enda jag ber om är att respektera min vilja. Så!
Dagen idag har spenderats bland bokhyllor, kulturhistoria, politik, skönlitteratur och PROmöten. Den har spenderats på biblioteket i 7 timmar framför min laptop. En bra bit med grupparbetet har vi kommit och det var en nöjd Sanna men trött som klev över tröskeln in i stökig lägenhet på Byns väg 17 nu i eftermiddag.
För det är ett faktum, just nu är min lägenhet den äckligaste människligheten har beskådat. Kläder överallt, disk, tidningar och böcker precis överallt. Men spotify är mer underhållande, böckerna mer viktigare, facebook mer socialt så ja, Jag kommer inte någonstans. Min väska sen Göteborgsresan står kvar i hallen. Ska jag någonsin växa upp eller är det att inse att jag inte kommer bli en pedant hemmafru som ständigt bakar bullar och håller tvättkorgen tom? Bignono. Men nu ska Sannis lämna här. Ta tag i disken och plocka upp mina kläder, boka tvättid och känna ett jag presterar något.. Eller ja. Snart!