sannablomgren

Jaaa.. jag vet. Trist att läsa deppiga inlägg. Jag avskyr det själv. Faktum är att jag avskyr att behöva skriva det. Men jag måste få skriva av mig. Det känns som jag hela tiden går runt som en tickande bomb. Och istället för att göra mig av med all ilska, tankar och svart skit jag bär på så gör jag bara tvärtom. Jag arbetar med bomben och inte mot. Jag har verkligen kommit in i en ond cirkel och vet inte hur jag ska ta mig ur. Energin finns inte. Jag vill bara sova. Jobbar till 4, kommer hem, finner ingen mening med något så går och lägger mig och somnar ett par timmar. Vaknar vid 9, uppe 1 timma, eller 2. Sen somnar jag igen. Jag vill så gärna ha energin att göra något på dagarna. Jag vill få tillbaka rutinerna men energin finns inte. Minsta lilla sak känns som ett stort projekt och lusten till att göra något existerar inte.
I måndags försökte pappa hjälpa mig, få ordning på min vardag. Jag hade lovat, verkligen lovat att jag ska komma ner till hans gym och träna klockan 7. Jag kommer hem från jobbet och som vanligt går jag och lägger mig och somnar. Vaknar och somnar från och till. Krafterna fanns inte, jag kände mig helt slut. Klockan 9 var jag borta på gymmet, efter sådär 10 missade samtal och en massa sms. Varför håller jag på som gör? Igår hade jag lovat att komma bort till Farmor efter jobbet. Men som vanligt slocknar jag efter jobbet och vaknar vid 9. Jag kan sova obegränsat och känner mig aldrig utvilad. Inte nog med det, just nu skriker min kropp och ögon efter sömn. Jag vill bara hem och sova, sova, sova i all oändlighet. Jag hatar att jag då och då ska hamna i dessa orkeslösa perioder.
Att städa min klädgarderob har jag hört ska vara nyttigt. Så idag efter jobbet så ska det inte få bli sängen. I hope. Nej, utan istället ska jag kasta mycket och länga. Massa kläder. Så sjukt trött på mina kläder. Oj vad här ska kastas. Frigöra lite ilska jag bär inombords.

Förövrigt ; All lycka åt Frida som verkligen har gjort sig förtjänt av jobbet. Du är bäst!♥