Hajmat.
Tillbakalängtan är påtaglig. Vill bara liksom sätta fingret på klockan och dra visare runt och runt och runt.. tillbaka. Vill sitta på landvetter och må sådär lite halvdåligt över flygresan. Vill vara sådär äckligt sleten som man är när man landat på hotellet. Vill gå gatan fram, förbi dem vidriga engelsmännen, jag vill tom vara med om paellakvällen igen. För det var det faniemej värt. Jag vill helt enkelt tillbaka.
Just nu finns det inga krafter kvar i min arma kropp. Ett fint genomtänkt inlägg är ni värda, vilket säkerligen kommer imorgon då jag fördriver tiden på jobbet.
Jag var bara tvungen.
Kommentarer
Postat av: Malin
åhh sööt:)
Trackback