Dagens uppdatering.
Jag har blivit kallad på anställningsintervju. Jag har fått nyckeln till min lägenhet. Jag är "ledig" resten av veckan. Det har sammanfattningsvis varit en bra dag. Tyvärr min sista dag på Jabo, men kanske inte för alltid. Det återstår att se. Dessutom är det idol ikväll. Jag vill att vi alla tar vårat förnuft till fånga och lägger en eller varför inte två på röster på Tranemo/Svenljungas stolthet Robin Bengtsson! Tjipp!
Sparris!
F.u.
Det har gått för långt. Det har det allt. Jag har trampat på min egna värdighet. Aldrig trodde jag att jag skulle fjäska. Det är långt ifrån min grej. Hela tiden ler jag, försöker hålla med fast jag egentligen tycker något annat. Försöker lägga orden rätt och hela tiden försöka. Försöker hela tiden för att du inte ska slinka ur dig någon nervärderande kommentar som du är världsbäst på. Men just nu är du alldeles för mycket. Du har gått för långt och i min situation kan jag inte ställa mig upp och uttrycka vad jag egentligen tycker. Det är opassande men ändå så förbannat rätt. Nu tänker jag inte sväva ut med ämnet, det vore kanske att överdriva. Bye.
Oasis - Don't look back in anger.
Bt.
Jag är tacksam för att jag har någonstans att bo. Jag är tacksam för att jag har mat på bordet. Jag är tacksam för att jag har en familj som bryr sig om mig. Jag är tacksam för att jag är frisk. Jag är tacksam för att jag har ett jobb(?). Jag är tacksam för alla materiella ting jag får. Jag är tacksam för all hjälp jag får. Jag är tacksam för att jag föddes med en brain. Jag är tacksam för att jag underbara vänner. Jag är tacksam för jag är accepterad av min omvärld. Jag är tacksam. Säg aldrig något annat.
Lycka.
Min nya laptop jag alldeles precis skicka en beställning på. Hej ny dator. Hej något fattigare mig.
Syskon hej.
Hej Lön! Hej Snart-helg.
Nu, off till Gislaved.
unwritten.
Jag är frustrerad, tom och känner mig en aning hjälplös. Jag har en konflikt med mig själv. Kanske vinner jag på att vänta och låta det bli som det blir eller så tar jag mig för något som på alla sätt talar emot mig och som inte alls är genomtänkt. Det har jag gjort förr och det har heller inte slutat så lyckat. Det var bättre förr!
Fredagsmusik.
The Verve - Drugs don't work.
Min premiär på Österlånggatan 16.
Häromdagen fick jag mig en tankeställare. En person sa till mig att jag börjar gå bakåt i utvecklingen. Kan tolkas som ganska elakt sagt. Men ärligheten är min idol och faktum är att påståendet är sant. Jag har ingen som helst balans i mitt liv. Rutiner och ansvar har jag på något sätt trängt undan. Sopat problemen under mattan och dragit täcket över huvudet för jag ansett att drömvärlden är en bättre plats att befinna sig på. Lättare på alla sätt. Denna levnadsstil är inte hållbar i längden och problemen blir bara fler och större när man åter vaknar upp. Denna veckan har jag varit duktig. Drömvärlden är bara en drömvärld och denna ska bara upplevas på nattetid. Jag har sysselsatt mig och på nytt försökt bygga upp mitt själförtroende och min självständighet.
Igår var en perfekt dag. Det fanns alldeles för mycket att uträtta och göra. Telefonen gick varm och plats för att tänka fanns inte. Nyttigt! Den 18 September började med att klockan ringde alldeles för tidigt för jag skulle kunna vara levande. Men duschen väntade så fanns inget val. Morgonen blev stressig som vanligt, stressad till jobbet, stressade på jobbet för att hinna klart med det mesta så jag skulle hinna iväg till Gislaved på ytterligare en laserbehandling. Besöket gick varken bra eller dåligt. Hoppas på resultat snarast! Sedan fort tillbaka till jobbet för att avverka ytterligare ett par timmar. Vanligtvis brukar jag vara helt slut när klockan slagit 16:00 vilket jag även var igår. Men det kunde inte hjälpas. Efter jag hade stämplat ut kastade jag mig in i bilen och iväg till Borås på fastande mage. Yey! Mitt riktiga första MUF-möte väntade. Det var helt klart över förväntan. När jag lämnade vårt mysiga hak på Österlånggatan 16 kändes allt så jävla bra. I'll be back! Nicklas Vykman var på besök dagen i ära. Och för er som inte är några politikerrävar så är det Moderata Ungdomsförbundets högsta Ordförande. Man kände sig grymt välkommen och dem gjorde mig en hel del blåare än vad jag var när jag kom dit. Äntligen känner mig verkligen säker på att detta är det rätta. Kanske var det de improviserade föredraget Nicklas höll om Kuba eller så var det dem som på något sätt väckte mitt sovande intresse. Tanken som fick mig att skriva detta inlägg var när jag idag kommer på mig själv sitta och läsa om marknadsekonomi och planekonomi på internet de första jag gör på morgonen. Något som inte intresserat mig sedan jag läste det i Helsingborg. Men för att göra något långt till kort. I'm back on track. Håller alla mina tummar för att jag inte låter detta rinna ut i sanden av ren lathet.
4-i-rad.
Fyra arbeten jag har haft:
1. Telefonist på Eniro 118118.
2. Butikspersonal på H&M, Oslo City.
3. Transportplannerarassistent, Jabo Wood Products AB.
4. Städpersonal av flygplan, Gardemoen Flygplats, Oslo.
Fyra filmer jag kan se om och om igen:
1. Sthlm Boogie.
2. Ogifta Par.
3. Alla fantastiska Astrid Lindgrenfilmer.
4. Och ja, Sweet Home Alabama. Fjantmig!
Fyra städer jag har bott i:
1. Tranemo.
2. Helsingborg.
3. Oslo.
4. -
Fyra tv-serier jag gärna ser:
1. Ensam mamma söker. Woho!
2. Top Model.
3. Idol.
4. Grey's Anatomy.
Fyra ställen jag vill åka till:
1. Piteå.
2. Thailand.
3. Stockholm.
4. Halmstad.
Fyra webbsidor jag besöker dagligen:
1. bloggkoll.se
2. facebook.se
3. 1000apor.se
4. aftonbladet.se
Fyra favoriträtter:
1. Allt orientaliskt.
2. Ceasarsallad.
3. Köttbullar. Alltid köttbullar.
4. Tacos.
Fyra ställen där jag trivs:
1. Mitt kontor.
2. Hemma hos mina föräldrar, såklart.
3. På slingan runt sjön.
4. Vid havet.
Att från samma säng lyssna på samma regn.
Ibland kommer jag på mig själv sitta och ha dålig magkänsla. Vad jag har dålig magkänsla för kan jag ha glömt. Vilket i sin tur leder till att jag måste fundera ut på vad det är som gör mig mindre happy. Ganska onödigt kan tyckas.
15 Januari är jag där. Yippiekaajeeeej!
Phuket, Thailand.
15 Januari är jag där. Yippiekaajeeeej!
Phuket, Thailand.
17 September.
Äntligen har jag lyckats bryta det dåliga mönstret. Under 2 månaders tid har större delen av min tid spenderats i sängen, sovandes. Skandal! Kasta iväg dyrbar tid på att sova. Man lever bara en gång. 24/7 tänker jag på att jag vill sova. Vilket jag gör fortfarande. Men nu de senaste 2 dagarna har jag lyckats att hålla mig borta från sängen. Detta lyckas jag med genom att aktivera mig. Sjön-runt tex. För vad kan gå upp mot svensk höstluft?
I måndags var jag i Gislaved som jag tidigare nämt hos en Rehabterapeut. Och jag fick bevisat att jag inte är hypkondriker. Tack och lov. Benhinneinflammation har jag helt klart. Dessutom inflammation i vader, hälsenor och någon konstig svullnad vid knät. Så Vivaldikliniken har inte sett mig för sista gången. Imorgon bär det återigen igen iväg till Småland för ytterligare en laserbehandling. Tröttsamt men nödvändigt. Min kondition har försämrats nåt avsevärt. Så igår drog jag i alla fall på mig skorna och gick en runda eller två. Men långt ifrån powerwalk tyvärr.
17 September idag. Johannas dag. Och dessutom Joakims. Johannis är den som har jag haft kontakten med längst av alla mina nuvarande vänner. Under 6årsgruppen(lekis), lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet har vi följts åt. Ett av mina första minne jag har av Johanna är när vi någon gång i 6 -7 årsåldern var ute och lekte i den djupa snön. (Som förövrigt inte existerar längre.) Jag skulle hem och äta så jag och Johanna bestämde oss för att turas om att dra varanndra på hennes Snowracer. Att det tog säkerligen 1 timme för oss att ta oss från Johanna på Plommongatan hem till mig på Ekorrstigen är oförståligt. Detta var en sträcka på max 700meter. Men visst det var tungt att dra lika mycket som sin kroppsvikt i den åldern. Så efter ett par meter var det bytte. Johanna drog, jag satte på Snowracern, Jag drog och Johanna satt på Snowracer och så höll det på. I alla fall. Johanna är i världens bästa Hannís och idag världens bästa 21åring. Tack för att du finns.
I måndags var jag i Gislaved som jag tidigare nämt hos en Rehabterapeut. Och jag fick bevisat att jag inte är hypkondriker. Tack och lov. Benhinneinflammation har jag helt klart. Dessutom inflammation i vader, hälsenor och någon konstig svullnad vid knät. Så Vivaldikliniken har inte sett mig för sista gången. Imorgon bär det återigen igen iväg till Småland för ytterligare en laserbehandling. Tröttsamt men nödvändigt. Min kondition har försämrats nåt avsevärt. Så igår drog jag i alla fall på mig skorna och gick en runda eller två. Men långt ifrån powerwalk tyvärr.
17 September idag. Johannas dag. Och dessutom Joakims. Johannis är den som har jag haft kontakten med längst av alla mina nuvarande vänner. Under 6årsgruppen(lekis), lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet har vi följts åt. Ett av mina första minne jag har av Johanna är när vi någon gång i 6 -7 årsåldern var ute och lekte i den djupa snön. (Som förövrigt inte existerar längre.) Jag skulle hem och äta så jag och Johanna bestämde oss för att turas om att dra varanndra på hennes Snowracer. Att det tog säkerligen 1 timme för oss att ta oss från Johanna på Plommongatan hem till mig på Ekorrstigen är oförståligt. Detta var en sträcka på max 700meter. Men visst det var tungt att dra lika mycket som sin kroppsvikt i den åldern. Så efter ett par meter var det bytte. Johanna drog, jag satte på Snowracern, Jag drog och Johanna satt på Snowracer och så höll det på. I alla fall. Johanna är i världens bästa Hannís och idag världens bästa 21åring. Tack för att du finns.
Massa GRATTIS från mig till dig !
Hannis och me.
Jag har världens snyggaste kompis.
Grattis Joakim! 23 idag, wei!
Grattis Joakim! 23 idag, wei!
Living on my own.
Tell me why I don't like Mondays, I want to shoot the whole day down sjunger Boomtown Rats. Och så förbannat rätt dem har. Men snart är denna dagen gjord och man kommer åter in i rutinerna, dyngsrytmen(?) faller på sin plats och man är mitt inne i arbetsveckan. Man känner att helgen närmar sig och människorna börjat sakta vakna till liv efter sin dvala. Men just nu känns helgen mer än avlägsen. Regnet vräker ner utanför. Gråa färgen dominerar på himlen och kontoret känns kallare än vanligt.
I eftermiddag bär det iväg till Gislaved igen. Idag är det dock inte kiropraktorn utan idag ska jag till en Rehabterapeut. Någon slags laserbehandling på benhinnorna och sen även kolla min fotmekanik eller nåt liknande. Jag vill börja springa nu! Springa av negativitet och annat meningslöst man samlar på sig. I alla fall. Får hoppas det ger resultat och jag slipper slänga ut tid och pengar på resor, dyra privatmottagningar, och specialister hit och dit.
Hej så länge!
I eftermiddag bär det iväg till Gislaved igen. Idag är det dock inte kiropraktorn utan idag ska jag till en Rehabterapeut. Någon slags laserbehandling på benhinnorna och sen även kolla min fotmekanik eller nåt liknande. Jag vill börja springa nu! Springa av negativitet och annat meningslöst man samlar på sig. I alla fall. Får hoppas det ger resultat och jag slipper slänga ut tid och pengar på resor, dyra privatmottagningar, och specialister hit och dit.
Hej så länge!
Cravings för odd Molly.
Detta ska inte bli någon modeblogg. Verkligen inte. Men jag har på senare tid fått någon slags oddmolly-hysteri. Fantastiska orginella plagg. Cravings!
Klubbland på repeat.
Helgen har passerat. Och jag har knappast blivit något klokare. Snarare tvärtom. I alla fall. Det skulle bli en nykter helg. Men så blev inte fallet. Lådvin hade Jennie införskaffat kvällen till ära. Och jag hällde glatt i mig. Inga överdrivna mängder dock. Jag hade inga större förväntningar till kvällen, faktum var att jag egentligen inte skulle medverkat. Glädje, ångest, tårar, bekräftelse, skratt och ilska. Jag är kluven efter denna lördagskväll. Många saker har kommit till min insikt. Och jag kan knappast påstå att jag är bekväm i denna sits jag sitter i. Att jag kännt mig bekväm den sits jag sitter i nu har jag aldrig vart men igår brast det totalt. Just nu går det på hörvarv innanför pannbenet och jag blir så förbannat trött. Helst hade jag velat sätta mig på första bästa tåg upp till dem Norrländska skogarna, andas norrländsk luft och känna av lugnet. Målet hade självklart varit Piteå. Lite rödtjut och Håkan med Skärgården. Men plikten kallar. Jabo behöver mig och jag behöver Jabo.
Dagen idag började tidigt. Kände mig mycket illa till mods så skickade sms till min själsliga medicin Johanna. Vi gick sjön runt och diskuterade våra lördagkvällar som spenderas på varsitt håll. Johanna är bra, bäst!
♥Kvällen till ära spenderas med Håkan underbara Hellström. Han sviker mig aldrig!
Dagen idag började tidigt. Kände mig mycket illa till mods så skickade sms till min själsliga medicin Johanna. Vi gick sjön runt och diskuterade våra lördagkvällar som spenderas på varsitt håll. Johanna är bra, bäst!
♥Kvällen till ära spenderas med Håkan underbara Hellström. Han sviker mig aldrig!
Jumpermorgon.
Lördagsmorgon och jag har varit uppe 1 timma redan. Yey! Sitter och smuttar på en C-vitaminbrus samtidigt som jag laddar min Mp3 på batteri och med musik. Ska snart ut i soliga tranemo och kasta av mig lite kalorier. Hoppas på en bra dag idag helt enkelt.
Genom en hel natt av drömmar
har jag nu rest,
jag kommer aldrig glömma
vad jag fått se,
och solen där uppe
och jag ligger kvar,
och allt jag tänker är att det blir en bra dag i dag.
För solen stiger upp även idag,
och flera tusen mil kan jag gå idag,
tänker på vad min far alltid sa,
Det blir en bra dag idag.
/ J u m p e r
Tears never dry.
Dumma, dumma mig.
Och alla andra idioter kan ta och avlägsna. Ni behövs inte nu.
Kom tillbaka imorgon.
Gonatt!
Madness.
Coldplay strömmar ur högtalarna. Har blivit mycket Coldplay på senaste tiden. Musiken som passar in i min sinnesstämning nu för tiden. Vet inte vad det är bara. I alla fall. Har varit dålig uppdatering på bloggen det senaste. Men jag ska inte be om ursäkt eller säga "förlåt" för det är min blogg och jag skriver när jag vill, vad jag vill och hur mycket eller lite jag vill. På senaste har jag velat skriva men jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva om. Har minst fem utkast som inte är publicerade. Det har känts fel att publicera dem. Jag vill helst inte dela med mig. Människor idag är så förbannat glupska. Suger in allt om varanndra. Och såklart favoriten skadeglädje. Men för att låta det långa bli kort. För att inte gräva ner mig för djupt har jag istället roat mig på 1000apor.se. Och jag säger det igen, all kärlek åt 1000apor.se. Style-by-MatsMats, Calle och självklart Alex. Yej!
Imorgon är det kortdag. Kan vara skönt. Sedan bär det av till Jönköping med Pappa. Ska bli skönt att komma bort utanför 70skylten. Även fast mitt intresse inför Jönköping och Elmia imorgon inte är enormt så känns det bra med miljöombyte för en stund. Se något annat än mitt lilla kontor på Jabo (som förörvigt inte är så litet) eller mitt rum på Backagatan.
Imorgon är det kortdag. Kan vara skönt. Sedan bär det av till Jönköping med Pappa. Ska bli skönt att komma bort utanför 70skylten. Även fast mitt intresse inför Jönköping och Elmia imorgon inte är enormt så känns det bra med miljöombyte för en stund. Se något annat än mitt lilla kontor på Jabo (som förörvigt inte är så litet) eller mitt rum på Backagatan.
Inget Coldplay men ändå.
Sugarplum Fairy - Sweet Jackie
Ör.
Har inget och skriva. Inget att förmedla och framförallt inget givande att uttala mig om. Därför lägger jag in en alldeles förträfflig bild jag hittade precis. Underbaraste skärgården aka radiomalin. Bara för att du är söt!
Before you leave..
♥ Tio sanna-ingar om mig du inte visste:
→ Jag brukar ha svårt för att sova för jag oroar mig för framtiden.
→ Jag följer uppemot 40 bloggar om dagen. Tack bloggkoll.se.
→ Jag känner mig oftast patetisk när jag är full.
→ Jag är politiskt intresserad, och har faktiskt börjat aktivera mig.
→ Jag snokar något olagligt mycket på allt och alla på facebook på dagarna.
→ Jag tröstäter när jag mår dåligt.
→ Jag är en osäker bilförare efter 2½ år.
→ Jag gillar skolan. Saknar gymnasiet något grymt.
→ Jag söker ständigt bekräftelse.
→ Jag läser Carl Bildts blogg.
Don't cry for pain - Ana Johnson
..
"Jag är tom.
Kör ned en spade i halsen på mig och det sjunger "klonk".
Man bottnar direkt."
/ Ronnie Sandahl.
Wake me up when September ends.
En fet och trist lista som ingen kommer orka läsa ändå. Men hey, i brist på annat...
DITT LIV
Vad heter du? - Sanna.
I mellannamn då? - Katarina, fult!
Vart bor du? - Tranemo.
Trivs du där? - Ja. Från och till.
Brukar du läsa horoskop? - Ja. Och jag vill tro på det. Men gör det inte.
Har du körkort? - Ja. Har stått på spel dock.
Äger du några converseskor? - Ja. 3 par.
Favoritdjur? - Katt och hund.
Vad spenderar du dina pengar på? - Räkningar uaaa.., Kläder, skor och fest.
Senaste konserten? Håkan, Håkan underbara Håkan.
Festar du? Ja. Ibland. Men fan så överskattat.
Sprit, cider, vin eller öl? Vin och cider.
Brukar du bli för full? Alltid.
Antal kuddar i sängen? 2- 4.
Kan du baka bullar? Haha, nej!
Bläck eller blyerts? Blyerts.
Mc donald's eller burger king? Nejtack.
Är du allergisk mot något? Laktosintolerant och glutenallergi.
Äger du ett busskort? Ehum, åker inte kollektivt. Jag är för cool för det.
Dricker du blå, grön eller röd mjölk? Tål inte mjölk.
Vad åt du till frukost? Inget.
Hur ser du ut idag? Av egen bedömning, sliten.
Har du haft sex idag? Nej.
Nästa mål i ditt liv? Bli en bättre människa.
Vad såg du senast på tv? Hitch.
Hur svarar du i mobilen? A hallå.
Vem ringde du senast? Frida.
Vad sa den du ringde? Pratade om helgen som varit och MUF's kommande politiska dag på högskolan.
Antal timmar sömn inatt? 4 - 5 timmar.
Sov du ensam? Ja.
Vad innehåller din favoritnattmacka? Smörgås är inte min grej.
SENASTE PERSONEN SOM
Sov i din säng: Jag.
Såg dig gråta: Mamma.
Fick dig att gråta: Mig själv kanske?
Du delade en drink med: Ehum, minns jag inte.
Du gick på bio med: Frida.
Du gick på stan med: Carban. Lyckades gå vilse inne på NK. Huhu.
Skällde på dig: Jennie kanske?
Skickade ett e-mail till dig: Resdagboken.
HAR DU NÅGONSIN
Sagt "jag älskar dig" och menat det? Ja.
Bråkat med ditt husdjur? Ja. huh?
Drömt något helt galet och så har det hänt dig nästa dag? Nej.
SAKER
Tar du droger? Nej, fuck no.
Dricker du? Aldrig hänt, kommer aldrig hända. :p
Vem är din bästa vän? Ingen nämd, ingen glömd.
Vad är du mest rädd för? Andra människors uppfattning.
Vilka kläder sover du i? Linne, trosor.
Vart vill du gifta dig? I en stor fin kyrka i Sverige, såklart. Fuck Vegas.
Vad hatar du verkligen? Översittare.
Har du varit kär? Ja, jo.
Kör du? Ibland.
Har du ett jobb? Ja.
Gillar du att ha folk omkring dig? Ibland, ibland inte.
Är du ett hälsofreak? Nej.
STUFF
Har du varit kär i någon du inte haft någon chans på? Ja, det har vi alla.
Är du ensam nu? Ja, på mitt kontor.
Några piercings/tatueringar? Ja. Tatuering.
Låtar som fastnar i ditt huvud ofta? Meningslösa. Hissmusikskit.
Vill du gifta dig? Ja.
Vill du ha barn? Nej!
FAVORIT
Rum i huset? Datarummet.
Typ av musik? Allt.
Månad? December.
DE SENASTE 48 TIMMARNA
Gråtit? Ja.
Köpt någonting? Ja, vindruvor.
Varit sjuk? Ja.
Sagt "jag älskar dig"? Nej.
Velat säga till några att du älskar dem? Nej.
Träffat nån ny person? Ehum, aa. Men minns inte vad stackaren hette.
Saknat någon? Naej, inte direkt.
Kramat någon? Ja.
Kysst någon? Nej.
SENASTE
Låt du hörde: Reason to cry - Takida.
Film du såg: Hitch.
Drink du köpte: Tragiska mig, men måste varit i Magaluf.
Sak du stal: En godis av lösvikten på ICA.
Mat du åt: Nudlar.
Gången du åt en 7-Eleven korv: Har nog aldrig gjort.
Människa du slog: ?
Senaste stora bussresesan? Hum, Sthlm - Borås med Johannis förra sommaren kanske?
Senaste långa telefonsamtal: Var längesedan.
Senaste dusch: Igår.
Senaste irritation: Idag.
Veckatrettiosju.
Godmorgon Sverige. Åter en ny vecka. Början på något nytt. Själv började min vecka med en försovning. Dock blev jag bara en kvart försenad och som jag stressade till jobbet imorse. Halvsprang samtidigt som jag svor för mig själv. Men när jag väl anlände till jobbet var det inte en jäkel som märkte att jag var sen ändå. Men en försovning är nog det värsta man kan börja en vecka med. Vare sig någon märker det eller inte.
Veckan som väntas förbrukas kommer att bestå av jobb såklart. Varje dag 07;30 till 16;30. Kiropraktorbesök i förhoppning om att mina benhinnor ska bli bättre. Linnsan fyller år och likaså Chrille. Så tydligen vankas 25årsfest i helgen. Om jag ska vara en rolig partymedarbetare återstår att se. Har på något sätt tappat stinget för festandet. Känns så förbannat meningslöst. Varje helg likadan.
Well, återkommer senare ..!
Veckan som väntas förbrukas kommer att bestå av jobb såklart. Varje dag 07;30 till 16;30. Kiropraktorbesök i förhoppning om att mina benhinnor ska bli bättre. Linnsan fyller år och likaså Chrille. Så tydligen vankas 25årsfest i helgen. Om jag ska vara en rolig partymedarbetare återstår att se. Har på något sätt tappat stinget för festandet. Känns så förbannat meningslöst. Varje helg likadan.
Well, återkommer senare ..!
Reason to cry.
När kliver man över gränsen in till vuxenvärlden? En värld där allt är så förbannat komplicerat och man ska hela tiden tänka på vad andra tycker och tänker. Vad som är rätt och vad som är fel. Varför saker och ting sker och hela tiden tänka på framtiden. Oroa sig över framtiden, en tid som inte ännu existerat och som för alla är helt oklar. När går gränsen för att man en dag går och lägger sig i en värld som är bekymmerslös och nästa dag vaknar upp och problemet står som gråa höga betonghus. När man var yngre grät man när man var ledsen, skrattade när man var glad. När man är äldre finns det tusen anledningar för att hålla tårarna inne. Det är inte okej att vara svag längre. Gråter man kollar folk snett, "hon gråter av självömkan" eller "hon har själv satt sig i den position, så jag tänker inte bry mig" eller så blir medmänniskorna rädda och flyr. Vill helst inte bli inblandade. Men däremot skrattar man så är det viktigt att skratta på rätt ställe. Hela tiden är vi bevakade av varanndra, det är inte okej att uttrycka sina åsikter. Att säga precis vad man tänker och tycker. Det är tabu . Och för att inte tala om maten, bilen, huset och utseendet. Folk dömer. Och sen ska det hem och pratas och skvallras. Tänk vad mycket lättare det var på dagis. För mer naturligt kan det inte bli, ansåg man att någon hade en ful tröja sa man det rakt ut. Fine! det var inget mer med det. Skitprat existera inte och fan så mindre människor kom till skada. Jag bli förbannad när jag hör vuxna säga "Barn kan vara så elaka" när vi vuxna egentligen är tio gånger värre. Går bakom varanndras ryggar, skvallrar och föraktar. Något att tänka på!
Söndagstråk.
Och återigen har jag stulit en lista från Spädis. Världens bästa Spädis förövrigt.
HAR DU..
Ett förhållande: Nej.
En bästa vän: Jadå.
Haft ett seriöst förhållande: Nej.
Dejtat en av dina bästa kompisar: Njae..
Blivit kär vid första ögonkastet: Ja!
Fått ditt hjärta krossat: Ja.
Skrikit åt en lärare: Nej. Respektlöst om något.
Kysst någon och sedan ångrat dig: Ja, gud ja.
Ljugit för dina föräldrar om vart du är: Ja.
Några smycken som kostat över 1000 kr: Har haft. Slarviga Sanna.
Drogat: Nerdrogad.
Snusat: Ja.
Rökt: Ja.
DAGENS
Klädsel: Svarta byxor, vit klänning och svart kofta.
Smink: Puder, Mascara och Rouge.
Frisyr: Slarvig knut.
Vill ha: Fredagkväll. Söndagsångesten är påtaglig.
Köp: Vindruvor.
Tanke när du såg dig själv i spegeln första gången i morse: Bra fylla igår?!
SISTA
Personen som smsade dig: Johanna.
Personen som du ringde: Frida.
Alkohol: Ölen påväg till Sigges.
Gången du grät: Idag.
SKULLE DU..
Våga hoppa fallskärm: Kanske.
Våga hoppa bungyjump: Nej.
Dejta någon med väldigt mycket tatueringar: Ju fler desto bättre.
Kalla dig själv lycklig: Definition av lycka?
Hellre ta bilden än vara med på den: Ta bilden.
Kunna gråta över en kille: Ja.
BLANDAT
Vem sov över hos dig senast? Sofie, efter en tradig kväll på Sigges.
Vem pussade du på senast? Neodjuret.
Var bor du? Tranemo.
Känner du någon som heter likadant som dig? Nej.
Vad är din riktiga hårfärg? Blond.
HAR DU..
Ett förhållande: Nej.
En bästa vän: Jadå.
Haft ett seriöst förhållande: Nej.
Dejtat en av dina bästa kompisar: Njae..
Blivit kär vid första ögonkastet: Ja!
Fått ditt hjärta krossat: Ja.
Skrikit åt en lärare: Nej. Respektlöst om något.
Kysst någon och sedan ångrat dig: Ja, gud ja.
Ljugit för dina föräldrar om vart du är: Ja.
Några smycken som kostat över 1000 kr: Har haft. Slarviga Sanna.
Drogat: Nerdrogad.
Snusat: Ja.
Rökt: Ja.
DAGENS
Klädsel: Svarta byxor, vit klänning och svart kofta.
Smink: Puder, Mascara och Rouge.
Frisyr: Slarvig knut.
Vill ha: Fredagkväll. Söndagsångesten är påtaglig.
Köp: Vindruvor.
Tanke när du såg dig själv i spegeln första gången i morse: Bra fylla igår?!
SISTA
Personen som smsade dig: Johanna.
Personen som du ringde: Frida.
Alkohol: Ölen påväg till Sigges.
Gången du grät: Idag.
SKULLE DU..
Våga hoppa fallskärm: Kanske.
Våga hoppa bungyjump: Nej.
Dejta någon med väldigt mycket tatueringar: Ju fler desto bättre.
Kalla dig själv lycklig: Definition av lycka?
Hellre ta bilden än vara med på den: Ta bilden.
Kunna gråta över en kille: Ja.
BLANDAT
Vem sov över hos dig senast? Sofie, efter en tradig kväll på Sigges.
Vem pussade du på senast? Neodjuret.
Var bor du? Tranemo.
Känner du någon som heter likadant som dig? Nej.
Vad är din riktiga hårfärg? Blond.
Jag älskar att äga.
MUF har som de flesta vet tryckt upp tröjor och nyckelband och även brilljerat runt om i landet med denna slogan. Jag älskar den. Jag älskar att äga. Skapar uppror så att landets socialister spricker av aggressioner. Men finns så mycket mer bakom den. Och det har jag förstått, att många som reagarer på budskapet egentligen inte förstår vad kapitalismen innebär. Men i alla fall, Slopa den svenska avundsjukan. Missunsamhet är fan det värsta jag vet. Ändå är vi alla där. Likadana är vi där.
Vad hände där?
Fantastiska låt.
Reason to Cry - Takida.
Segertåget.
Nyfärgat hår. Känns fräscht. Var ju knappt 2 veckor sedan jag färgade det men färgen verkar rinna ur mitt hår. Beror troligtvis på att jag inte hade något pigment i det då jag hade så gott som hade vitt hår innan men i alla fall. Snart kommer Johannavännen hit och vi ska fixa i ordning oss. Möjligen knarka lite fjortisdängor och dricka en hel del alkohol. Sedan bär det av 5 meter till nästa dörr, inflyttningsfest till Carro och Mattias. Sedan troligtvis Sigges.
Var nere på "marken" innan. Kasst ord by the way.. var inget att ha. Regnet öste ner så blev en fika på Mandelmusslan.
Var nere på "marken" innan. Kasst ord by the way.. var inget att ha. Regnet öste ner så blev en fika på Mandelmusslan.
Hittade en bild på bästa Kristofer. En klockren bild som förspråkar herr Dalheim på alla sätt och vis. Därav var jag tvungen att lägga in den här. Saknade Kristofer. GlidarKristofer.
Tranemodagarna.
Helgen är här. Tranemodagarna vaknas. Dem årliga Tranemodagarna. Själv har jag bojkottat denna tillställning i ett par års tid. Lördagmorgon, man ska gå upp tidigt och ner till marknaden, eller "marken" som det så fint kallas. Det regnar alltid och alltid finns det små snorungar som springer runt med sockervadd i ena handen och knallpulver i andra. Man ska hälsa på alla, för faktum är att man känner alla. I alla fall 98,9%, resten ler man snällt åt. I varje marknadsstånd säljs det krimskrams, hårband, solgglasögon, marknadsgodis eller meningslösa träkorgar. Och självklart gasballongerna, dem omtalade gasballongerna som jag kunde gråta floder av om jag inte fick en när jag var i barnvagnsåldern. Slutade oftast med att jag fick en i form av Blunder eller Mimmi Pigg. Jag behöll den länge, även fast all gas hade gjort sitt och lämnat den färglada ballongen hade jag kvar den. Den kunde ligga i min bokhylla bland alla disneyböcker, död som en fisk men att slänga den kom inte på fråga. Och än idag kan jag se skrikande barn som senare blir överlycklig av en liten gasballong. Meningslösa gasballong.
När högstadieåldern blev ett faktum var tranemodagarna en dag man väntat länge på. Nedräkning i kalendern. Fylla stod för dörren. Att ett par cider och ett parkudden kunde vara så eftertraktat kan jag mig inte förstå idag. 3 - 4 år har gått och jag har inte visat min nunna på parkudden första helgen i September. Och missat något verkar jag inte ha gjort heller. I år ska jag mig pallra ner till "marken" och le åt 1,1% och hälsa på resten. Jag ska ha en trevlig stund. För principfast är jag inte. Dock inget parkudden, det har på något sätt lagts ner till alla högstadieelevers förfäran. Istället blir det inflyttningsfest hos Carro och Mattias och därefter Sigges. Jag har ju all rätt att ha en top-notch helg efter 4 vita veckor. 4 förbannade långsamma veckor.
Förövrigt ; Håkan Hellström - Klubbland.
He smiled at me on the subway.
Snodde en lista från Spädgrisen.
Vad blir du glad av? Mina vänners närvaro, pengar och nya plagg i garderoben.
Vad gör du när du blir ledsen? Skriver blogg och tröstäter. Uaa..
Vad är det första du köper när du får pengar och har varit pank länge? Kläder och skor.
Vad längtar du till? Ingeting. Tyvärr.
Två saker du skulle vilja ha: Förlängning av mitt vikariat på Jabo och ett par nya glasögon från Ray Ban. Tankspridda Sanna har troligtvis tappat mina glasses i Norway eller något liknande och känns som om jag börjar gå mot det blinda hållet.
Pommes eller mos: Kolhydratstopp!
Strand eller storstad: Helsingborg/Sthlm. Strand och storstad.
Något alla vet om dig: Skulle gissa på att jag är ganska anonym(?).
Favoritland: Sverige och Finland. Borta bra men hemma bäst som sagt.
Favoritstad: Helsingborg/Sthlm.
Favoritsnabbmatställe: Wokcity i Hbg.
Favoritte: Te är avskyvärt.
Favoritglass: Mango-sorbet.
Vilken film får dig att gråta? Gråter bara till film när jag är riktigt low. Då fungerar vilken skit som helst.
Om du fick 1 miljon: Resa. Resa. Resa.
När grät du senast? Igår.
När skrattade du senast? Hum, måste vart i helgen, när Charla frågade vad Skansen är för något. Du milde!
Vad är du rädd för? Andra människors uppfattning, växthuseffekten och framtiden.
Favoritmat: Asiatisk.
Maträtt du avskyr: Fläskkotlett, uack!
Favoritgrönsak: Majs.
Favoritfrukt: Vindruvor.
Vacker människa: Johanna.
Klok människa: Skärgården.
Meningen med ditt liv: Pass.
Vad åt du till frukost? C-vitaminbrus.
Har du svarta kläder? Si.
Vem hade du senast en seriös pratstund med? Minns inte.
Brukar du svära mycket? Ja. Alldeles för mycket. Ibland skäms jag över mig själv.
Största misstaget som du begått? Att jag var så förbannat inåtvänd.
Har du pojkvän? Nej.
Är du kär? Nej.
Hur tidigt stiger du upp? Försöker 06:30. Brukar snooza en hel del.
Gillar du att slåss? Ibland är det skönt att få utlopp för sina känslor men det ser inte bra ut. Så, nej det gillar jag inte.
Hur många timmar sover du per natt? 7 - 8 kanske.
Saknar: Farfar. Världens bästa.
Kan du stå på händer? Har kunnat.
Favoritserie: Följer ingen serie för tillfället.
Gröna eller röda äpplen? Röda. (4480.)
Senaste hångel? Huh?
Har du raggat på internet? Nej.
Bästa barnprogrammet: Hej Astrid Lindgren.
Kärleken: Är en kemisk grej som är alldeles för stor för att sätta ord på.
Religon: Ja.
Amerikanskt eller brittiskt: Eh.
Fullspäckad dag.
Om jag ska vara ärlig så vet jag inte vad jag gör på jobbet idag. En bil ska gå. En jävla liten bil. Och dem papprena är redan klara. Dhl:n är gjord och här sitter jag. Men får se det som Cashflow eller något liknande, det hjälper i fem minuter. Och förövrigt så är allt fucked up.
..
Människor har så förbannat bråttom. Man är inte någon om man inte presterar något. Presterar man något värdefullt är man plötsligt något och man vaknar upp och alla älskar en. Det är förbannat fel. Jag är trött på att försöka prestera. Jag tänker falla och hoppas på att någon tar emot.
No air.
Sömngångare är jag allt idag. Och alla andra dagar på den sista tiden känns det som. Idag skyller jag på vädret. Så nu ser jag bara framemot tills jag kommer hem. Då blir det ett svandyk ner i sängen någon timma för att åter bli människa. Min s.k. dagliga sömn. Som sagt är inte vädergudarna nådiga idag. Och jag har inte genomtänkt outfit. Att gå hem, 3 km med skinnpaj skulle ge konsekventer. Dessutom har jag återigen fått tillbaka min benhinneinflammation. Därav det bittra ordet fitt-benhinnor ni kunde beskåda häromdagen då jag skakat av mig kalorier på elljusspåret. Så alltså, utan regnjacka, paraply och med benhinneinflammation så ska jag snällt vänta på mamma som kommer och plockar upp mig efter jobbet. Hon är och plockar brynen hos någon rysskärring så övertid för Sanna idag.
Kändiskåt.
Jag vet inte om det är bara jag eller om alla eller åtminstone någon reagerar som jag gör när jag får en kändisuppenbarelse. Alex Schulman tog ju sjävklart priset. Men nu när jag satt här och drack mitt morgonkaffe (Läs: åt ett äpple) fick jag återigen en kändisuppenbarelse, och när jag får detta vill jag att hela världen ska veta att jag, Sanna Blomgren har sett en kändis. Larvigt och sånt där lite patetiskt som är bättre att ha osagt men nu skriver jag det i alla fall. I lördags när jag stod på American Apparel på Götgatsbacken stod det en brud, eller snarare en föråldrad blondin med "sillisar" och åldersnojja framför mig i kön. Hon skulle köpa alla par knästrumpor av "cheerleaderstil" affären ägde. Det var krångel med storlekar och färger och hade inte det minsta bråttom. Allmänt dryg. Själv stod jag bakom henne, hoppade jämfota av stress men hon var så självupptagen så hon inte såg kön som smått började bli meterlång av människor som kollade på sina armbandsur. Hennes karl fick självklart betala och bära handväskan. Ja ni förstår. Nu när jag klickar mig in på aftonbladet får jag mig en smärre kändischock. Hon visade sig vara ingen mindre än Laila Bagge och sitter i den omtalade idoljuryn. Dessutom har hon varit Celine Dions låtskrivare. Du milde! Hey hopp Onsdags-chock!
Mycket att tänka på?
Varför blev just jag Sveriges tankspridaste människa. Kanske är det inte av ren tillfällighet att jag under en kort tidsperiod blivit av med cykel, mobil och nu även råkat glömma min vita underbaringar till converse uppe i sthlm. Tillfällighet eller tankspridhet? Eller jag igår fick ta mig en kvällsrutt till Borås för att hämta min plånbok som bara sådär hade råkat bli kvar i Målles bil. Tillfällighet eller tankspridhet? I vilket fall som helst är jag medveten om att jag är slarvig, men tydligen inte fullt så medveten.
Så därav har jag klickat hem denna boken, en till mig och en till min far kanske?
"Tankspriddhet är en mycket fin egenskap, ett tecken på hög grad av mänsklighet och en förmåga till stark koncentration (dock på något annat)."
Så därav har jag klickat hem denna boken, en till mig och en till min far kanske?
"Tankspriddhet är en mycket fin egenskap, ett tecken på hög grad av mänsklighet och en förmåga till stark koncentration (dock på något annat)."
..
Jävla fitt-benhinnor.
Fel.
Vissa dagar är inte livet en solskenshistoria. Vissa dagar är man inte på topp. Vissa dagar är det regn fast utanför fönstret så lyser solen. När en sådan dag existerar brukar jag välja att inte klicka på aftonbladet.se. Vissa dagar blundar jag för alla världens hemskheter för att på något sätt skona mig för mer negativitet och motgångar. Vissa nyheter kan få magen att vända sig ut och in, man har bara lust att dra täcket över huvudet, maxa Coldplay's Fix you och gråta en skvätt. Kriget i Irak, eller bombattack i Germanien går mig ganska oberört förbi, hemskt nog. Jag vet att det finns inget jag kan göra. En simpel liten svensk 21 åring, nej det finns inget jag kan göra. Men att läsa om något som verkar allt vanligare och vanligare är djurplågeri. Det liksom svartnar inom mig och jag vill bara bli liten igen. Vill inte leva i denna hemska värld men hemska människor som plågar små oskyldiga djur som inte förstår vad dem gjort för fel, helt ovetande om varför människorna är onda, detta bara för människans egna vinnig. Och i vissa fall ingen vinning alls. Det är ett liv som får sina sista minuter på jorden genomleva ett helvete. Ett liv, precis som mitt liv eller ditt liv. Det är så förbannat fel. Vi är födda av naturens gång och ska även dö av naturens gång.
Kukmustang.
Huvfudstaden. Underbara Stockholm. En intensiv helg på alla sätt och vis har passerat. Och inte för alla helger i världen skulle jag vilja ha den ogjord. I Lördagsmorse klockan 05:00(!) ringde alarmet på mobilen. Snooza givetvis. Dock alldeles för länge och alldeles för fort blev klockan 06:15. Panik såklart ! Bea och gänget skulle plocka upp mig 06:00. Kastar mig upp, och naturligtvis har jag inte haft någon täckning på mobilen under kudden. Såklart! Några sms droppar in och likaså ett telefonsamtal från Spädgrisen som stod utanför min systers hus och väntade på mig som var på havrestigen. I alla fall, på drygt 10 minuter hade jag sminkat mig, satt upp håret, klätt på mig, knytit conversen samtidigt som jag borsta tänderna och slängt ner det sista i väskan. Och så var vi påväg. Runt Linköpingsområdet var det stopp för rökpaus och inhandling av frukt och måltidsersättning. Frukost var ju som sagt inte att tänka på.
Resan till Sthlm gick smärtfritt förbi. Men att ta sig igenom hela staden och ut till Djurgården var lättare sagt än gjort. Ett samtal till mina gamla kollegor på eniro gjorde saken lättare men dock utan resultat. Stannade till vid Östermalm och frågade ut en trevlig taxichafför och saken var biff! Vid 12-snåret var vi framme vid Scandic Hasselbacken, all cred till Spädgrisen som lyckades ta oss dit oskadda! En aning skakis i benen packade vi in oss på ett hotellrum, då vårt andra rum inte var klart ännu. Plattade barret, ringde något samtal sedan satt vi återigen i Sthlms något turbulenta trafik, dock på en lokalbuss. En dag på stan bestående av Urban Outfitters, Sturecompaniet, Götgatsbacken på Söder och ett mycket kärt återseende av Aläääx! När det vardags för lunch pressade vi in oss på Fresco och jag som gått hela dagen och tjatat om mina nya, men även gamla favoriter Alex och Calle Schulman fick mig en smärre hjärtinfarkt inne på Fresco. När jag klubbat ner mig vid ett bord inne i hörnet klivet A. Schulman in i egen hög person in på Fresco. Mina ögon blev som kulörta julgranskulor och jag började mima till Charla och Carban som stod framför honom i kön "LÄNGST BAK I KÖN". Där stod han i alla fall. Satte sig bordet bakom med sin laptop, läste några mejl och bläddrade i aftonbladet och jag själv satt där som på nålar, min kycklingfetasallad blev liksom på stört svår att svälja. Men är man kändiskåt så är man. Utanför stod hans briljanta moped parkerad och jag var en aning exalterad. I alla fall, en intensiv dag.
Väl hemma på hotellet upptäckte vi att vi hade bastu på rummet! Wiiie! Queensvit här är vi. Så efter att bastubad och en delikat middag slocknade vi alla framför någon amerikansk dokusåpa på MTV. Utgång får vi ta igen en annan gång, trots att Alääx vart göllig och kluddat dit oss på VIPlista. Orken existera helt enkelt inte.
Söndag och tjejmilen vankades för några av oss. Själv så gick jag och Carban vilse inne på NK bland Marlene Birger och NKpraliner. Därefter tog vi tunnelbanan ut till gärdet för att möta upp något duktiga och rödrosiga Charla och Målle. Efter fotografering och poserande med medalj tog vi åter tunnelbanan denna gången till Karlaplan. Där vi sedan fick ta oss en promenad ut till Djurgården då trafiken av avstäng pga av loppet. Dusch och lobbyhäng blev sedan en resa hemåt. Och jag säger det igen, underbara Huvudstaden. Underbara Djurgården, underbara Mälaren, underbara vackra och ståtliga broar, slottet, rosenbad, tre kronor och underbara gamla stan. Ljuvliga storstadspuls, underbara högfärdiga dialekt, shoppingutbudet och underbara miljö och natur. All kärlek åt Sthlm.
Och bilder kommer?
Kärlek!