sannablomgren

Huvfudstaden. Underbara Stockholm. En intensiv helg på alla sätt och vis har passerat. Och inte för alla helger i världen skulle jag vilja ha den ogjord. I Lördagsmorse klockan 05:00(!) ringde alarmet på mobilen. Snooza givetvis. Dock alldeles för länge och alldeles för fort blev klockan 06:15. Panik såklart ! Bea och gänget skulle plocka upp mig 06:00. Kastar mig upp, och naturligtvis har jag inte haft någon täckning på mobilen under kudden. Såklart! Några sms droppar in och likaså ett telefonsamtal från Spädgrisen som stod utanför min systers hus och väntade på mig som var på havrestigen. I alla fall, på drygt 10 minuter hade jag sminkat mig, satt upp håret, klätt på mig, knytit conversen samtidigt som jag borsta tänderna och slängt ner det sista i väskan. Och så var vi påväg. Runt Linköpingsområdet var det stopp för rökpaus och inhandling av frukt och måltidsersättning. Frukost var ju som sagt inte att tänka på.
Resan till Sthlm gick smärtfritt förbi. Men att ta sig igenom hela staden och ut till Djurgården var lättare sagt än gjort. Ett samtal till mina gamla kollegor på eniro gjorde saken lättare men dock utan resultat. Stannade till vid Östermalm och frågade ut en trevlig taxichafför och saken var biff! Vid 12-snåret var vi framme vid Scandic Hasselbacken, all cred till Spädgrisen som lyckades ta oss dit oskadda! En aning skakis i benen packade vi in oss på ett hotellrum, då vårt andra rum inte var klart ännu. Plattade barret, ringde något samtal sedan satt vi återigen i Sthlms något turbulenta trafik, dock på en lokalbuss. En dag på stan bestående av Urban Outfitters, Sturecompaniet, Götgatsbacken på Söder och ett mycket kärt återseende av Aläääx! När det vardags för lunch pressade vi in oss på Fresco och jag som gått hela dagen och tjatat om mina nya, men även gamla favoriter Alex och Calle Schulman fick mig en smärre hjärtinfarkt inne på Fresco. När jag klubbat ner mig vid ett bord inne i hörnet klivet A. Schulman in i egen hög person in på Fresco. Mina ögon blev som kulörta julgranskulor och jag började mima till Charla och Carban som stod framför honom i kön "LÄNGST BAK I KÖN". Där stod han i alla fall. Satte sig bordet bakom med sin laptop, läste några mejl och bläddrade i aftonbladet och jag själv satt där som på nålar, min kycklingfetasallad blev liksom på stört svår att svälja. Men är man kändiskåt så är man. Utanför stod hans briljanta moped parkerad och jag var en aning exalterad. I alla fall, en intensiv dag.
Väl hemma på hotellet upptäckte vi att vi hade bastu på rummet! Wiiie! Queensvit här är vi. Så efter att bastubad och en delikat middag slocknade vi alla framför någon amerikansk dokusåpa på MTV. Utgång får vi ta igen en annan gång, trots att Alääx vart göllig och kluddat dit oss på VIPlista. Orken existera helt enkelt inte.
Söndag och tjejmilen vankades för några av oss. Själv så gick jag och Carban vilse inne på NK bland Marlene Birger och NKpraliner. Därefter tog vi tunnelbanan ut till gärdet för att möta upp något duktiga och rödrosiga Charla och Målle. Efter fotografering och poserande med medalj tog vi åter tunnelbanan denna gången till Karlaplan. Där vi sedan fick ta oss en promenad ut till Djurgården då trafiken av avstäng pga av loppet. Dusch och lobbyhäng blev sedan en resa hemåt. Och jag säger det igen, underbara Huvudstaden. Underbara Djurgården, underbara Mälaren, underbara vackra och ståtliga broar, slottet, rosenbad, tre kronor och underbara gamla stan. Ljuvliga storstadspuls, underbara högfärdiga dialekt, shoppingutbudet och underbara miljö och natur.  All kärlek åt Sthlm.

Och bilder kommer?

Kärlek!