sannablomgren

Jag minns det som igår och skulle kunna offra min högerhand för att backa tiden innan detta ögonblick.

26 December 2005 förlorade jag min Farfar. Det var inte bara en farfar, det var en av mina närmsta släktingar, favoriten i släkten, en av mina finaste vänner och det var genom honom jag kunde se mig själv och hos honom jag kunde vara mig själv. Dem sista åren av vår tid tillsammans var farfar sjuk och inte så närvarande. Men han fanns alltid hos mig i mina tankar. Även fast han inte var närvarande fysiskt så var han det psykiskt. Hans bortgång kom för mig som en fullständig chock. Jag hade aldrig tidigare upplevt en sådan liknande förlust. När det tunga beskedet kom att MIN farfar stod på tur och hade somnat in minns jag hur jag i det ögonblicket satt i fåtöljen hemma på lövängen och skrek ur min tomhet, hur påtagligt det plötsligt blev att jag aldrig mer kommer att få umgås med en människa som stod mig så nära. Jag upplevde det så orättvist. Min farfar kan vara den finaste människan som någonsin vandrat på vår runda jord. Tårarna slutade inte rinna och jag ville inte ha någon i min närhet. Den enda jag ville vara hos var med farfar Stig.

Det går inte en dag utan att jag tänker på min fina fina farfar. Hur jag var och varannan dag som barn traskade dem fåtal meterna till farmor och farfar i förhoppning på att farfar var frisk för dagen och att vi skulle hitta på galenskaper. Jag minns alla dessa hundratals dagar i barndom som spenderats i deras hus, på vår gamla gata Ekorrstigen. Hur vi bakade alla dessa muffins med russin i eller dem tjocka våfflorna med drottningssylt på. Hur vi sparkade fotboll på baksidan, eller när vi kasta pil på en teckning som likna Hitler, som du ritat. Minns du när vi spela fia med knuff på en gigantisk spelplan? Eller när du berättade historier om småfolket som bodde på vinden? Eller när vi var ute och matade skatan Linus? Hur du övertyga mig om tron på änglar, och det går inte en dag utan att jag vet att du finns där uppe, som en av dem allraste vackraste änglarna som vakar över mig, varje steg jag tar. Du kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. <3